Alltså varför uttrycker sig människor på olika sätt
Individers och gruppers identitet och relationer
Lästid 14 minuter
Introduktion till ämnesområdet Individers och gruppers identitet och relationer. Avsnittet innehåller också sex underkategorier: Arbete och boende | Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer | Sexualitet, könsroller och jämställdhet | Sveriges nationella minoriteter | Sveriges befolkning, migration samt integration | Rasism och främlingsfientlighet
Texten här nedanför handlar framförallt om ungdomars och gruppers identiteter, livsstilar, relationer och sociala livsvillkor. Här berörs även familjen samt olika samlevnadsformer.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar ni längre ner i texten.
Vem är du?
Begreppet identitet kunna verka enkelt och självklart. Ibland säger man för att det är "min identitet" och menar då samtliga de saker som gör att en person existerar unik. Men vad består egentligen en människas identitet av?
Grovt förenklat kan man säga att din personliga ide
Du har rätt att uttrycka din åsikt
Det står i barnkonventionen att du är fri att uttrycka dina åsikter och tankar. Du har alltså rätt att säga vad du vill och att forma dina egna uppfattningar. Det gäller så länge ni inte bryter mot lagen eller säger något liksom skadar någon annan.
En människa kan uttrycka sin åsikt på många olika sätt. Du får uttrycka dig på vilket sätt du vill. Till modell genom att prata, skriva, måla eller demonstrera. Vissa skriver låttexter, en del går med i politiska ungdomsförbund eller en förening. Andra berättar i sociala medier vad de tycker.
Rätten att få komma mot tals i alla frågor som rör dig existerar absolut. Det betyder att du har rätt för att säga vad du tycker, oavsett om en myndig tycker att det är viktigt eller inte.
Men ni måste inte ha en åsikt. Ingen kan tvinga dig att avslöja vad du tycker eller tänker om något. Du har också rätt att erhålla den information som du behöver för att
Hur ska vi prata om personer med olika hudfärg på ett respektfullt sätt? Vi bad forskaren ifall tips
Det grovt rasistiska och nedvärderande n-ordet har beneath veckan lyfts fram bland annat i ett segment av Spotlight, men också i riksdagens plenisal. inom Spotlight berättade flera barn och unga att dem blir kallade n-ordet i skolan och att flera lärare ser på det mellan fingrarna.
I onsdagens riksdagsdebatt om regeringens meddelande till riksdagen om jämlikhet samt rasism uttalade riksdagsledamot Teemu Keskisarja (Sannf) n-ordet inom sitt inlägg i debatten.
Men vad får man samt vad får man inte säga? Det är omöjligt att sammanställa enkla listor på hur vi bör benämna olika grupper av människor. Det beror vid sammanhanget och på vem det är som talar, hur och i vilket syfte. Här presenterar oss en forskares syn på vad som är okej att säga.
Maïmouna Matikainen-Soreau forskar i rasism och antirasism i finländska skolor. Hon berättar att hon ej följde med debatten – för att skydda sig själv.
– Ja
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Kategori
Bild: Don Clark
Genus handlar om vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende.
Lästid 10 minuter
Det här avsnittet handlar om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen likhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Vi kommer också titta närmare på diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Alla människor har rätt att själva styra över sitt liv och välja vem man vill vara alternativt hur man vill leva. En grundläggande del från det är att hitta sin identitet. Några viktiga delar av en människas identitet är kön, sexuell läggning, etnicitet och klass. Alla dessa attribut påverkar hur vi formas som personer - hur oss tänker och känner och vilka olika val oss gör i vårt liv.
Det här avsnittet handlar ifall socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet