Exempel på federala stater i europa och utanför europa
Federalism kan ge starkare närdemokrati
Att förena överstatliga beslut med mer närdemokrati och skydd för minoriteter är tanken bakom federalism. På veckans Under ytan går Göran Dahl igenom exempel vid federalistiska inslag i världens länder och unioner samt föreslår att en federalistisk organisation kan ge nya viktiga möjligheter inför framtiden.
I artikeln om Burma (Syre #) var jag inne på ett sätt för att organisera en stat: en federation. Ordet kommer ifrån latinets foederatus, som betyder förbunden eller allierad. Flera av världens nuvarande stater är federala, till modell USA, Kanada, Tyskland, Österrike, Indien, Brasilien. Sovjetunionen fanns också en federation, dock mer på pappret än i verkligheten. Ungefär detsamma kan sägas om Jugoslavien.
Ett modernt fenomen
Egentligen kan federalism beteckna två skilda saker: antingen en institutionaliserad organisation eller en politisk tankesystem. I den senare betydelsen är det centrala antagandet att olikheter och särarter (språkli
Efter att Emmanuel Macron, på franskt manéer, lade ut sin vision för den Europeiska unionen i Dagens Nyheter och på debattsidor i morgontidningar i EU:s alla 28 medlemsländer, har federalismen blivit ett populärt politiskt slagträ. ”Europa ska utvecklas till en federalistisk stormakt”, sammanfattade GP-ledarskribenten Håkan Boström Macrons förslag. ”När Macron efterlyser europeisk förnyelse framstår det dessutom ofta som en omskrivning för federalism”, skrev Sydvenskans ledarsida. Sara Skyttedal förklarade i Aktuellt att både ”superstatsfederalism och populism” hotar det europeiska samarbetet.
Federalism är inget franskt mål, försäkrade Frankrikes ambassadör David Cvach då han gick i svaromål. Men visst påminner Macrons EU-vision mycket om Guy Verhofstadts, den frispråkige gruppledaren för den liberala gruppen ALDE i Europaparlamentet, liksom i brittisk press blivit en portalfigur för ”The F-word”.
Inför Brexit-omröstningen beskrevs han som en symbol på grund av ”federalismens monster so
Europas förenta stater
Det är ett nytt EU likt träder fram. En kommissionär har ansvar för för att skydda den “europeiska livsstilen”. EU:s utrikesrepresentant talar angående resten av världen som en “djungel” som oss måste skyddas från. Samtidigt liknar EU mer samt mer en lydstat till USA. Stefan Jonsson undersöker vad som pågår vid Europas gränser.
Liberalt och progressivt sinnade européer satte i halsen när Ursula von der Leyen sommaren tillkännagav listan över politikerna liksom skulle ingå i hennes tillträdande EU-kommission. En framstående konservativ EU-politiker från Grekland, Margaritis Schinas, nominerades mot kommissionär med ansvar för att ”skydda vår europeiska livsstil”. Titeln orsakade förvirring, ja, förargelse. Vad fanns den europeiska livsstilen? Varför behövde den skyddas? ifrån vad? Vem var det plurala subjekt (”vår europeiska livsstil ”) som besatt denna livsstil som måste skyddas? Varför hade frågan kommit på bordet överhuvudtaget? Inte bara det: Varför hade den b
Linnea Dubois är redaktionssekreterare för Svensk Linje och vice ordförande för Geijerska studentföreningen. Här förklarar hon varför federalism som idé inte bör avfärdas utan eftertanke.
Det återkommer ständigt i debatten, F-ordet. Så fort detta ska spekuleras i Europeiska unionens framtid tenderar rädslan för en “federalistisk superstat” att göra sig påmind. Både från höger och från vänster, men möjligen något oftare från liberalkonservativa än från socialliberaler. Idén om en EU-federation äger en märkbar sprängkraft, samt bortsett från en liten klick fundamentalistiska folkpartister verkar så gott som alla lika vettskrämda. Den dimhöljda federalistiska fantasifiguren får klä skott för det mesta – men varför då, egentligen? Federalism som modell för politisk maktdelning är förvisso ingen enhetlig doktrin, men givet de grundlinjer som går att urskilja förtjänar den långt ifrån all det spott samt spe den utsätts för. Kanske skulle den behärska bli även klassiskt liberala Europavänners