Yttrandefrihet filosofi
Censur och yttrandefrihet
Lästid 1 minuter
Censur innebär motsatsen mot yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, liksom till exempel i en diktatur, får man ej uttrycka sig fritt inom de områden som existerar censurerade.
Yttrandefriheten är idag vår viktigaste grundlag (dvs. ett viktig lag som riksdagen inte kan ändra sålunda lätt).
Med yttrandefrihet menas att alla i samhället får tycka och tänka som de vill utan för att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar dem som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt).
För att det ska behärska råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.
LÄS MER: Diktatur
LÄS MER: Demokrati
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material om ämnen som förmå relateras till censur och yttrandefrihet förr och idag.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Censur och yttrandefrihet
Artiklar om Censur och yttrandefrihet
Podcast o
Yttrandefrihetsgrundlag ()
SFS nr:
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6
Utfärdad:
Omtryck: SFS , ,
Ändrad: t.o.m. SFS
Övrig text: Rättelseblad har iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlag
Syfte och grunder
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad korrekt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv samt vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och inom övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som defriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig fakta och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag ().Tillämpningsområde
Definitioner
2 § I denna grundlag avses
Ladda ner PDF
Yttrandefrihet och konstitutionell kultur
Av justitierådet Thomas Bull
I uppsatsen diskuterar författaren yttrandefrihetens gränser genom en väsentlig analys av en konkret begränsning av yttrandefriheten — nämligen kriminaliseringen av hets mot folkgrupp i brottsbalken. Frågan om straffbestämmelsen kan anses förenlig med konstitutionellt och internationellt rättighetsskydd tas upp, men också hur kriminaliseringen förhåller sig till etablerade teorier om varför yttranden överhuvudtaget behöver rättsligt skydd i ett modernt samhälle. Till sist knyts denna diskussion samman tillsammans frågor om mer djupgående förändringar av svensk konstitutionell kultur avseende domstolarnas roll vid upprätthällandet av en reellt rättighetsskydd.
Ständigt aktuell, ständigt omstridd
Sommaren var gränserna till yttrandefriheten högaktuella än en gång i Sverige. idag gällde det Sverigedemokraternas affischering i tunnelbanan i huvudstaden, som på ganska bristfällig engelska för
I fria samhällen finns ett stort fält där man får men inte måste, och där man får men inte bör. Samtalet om moral och dygder behöver därför alltid hållas levande.
TES 1.
Om ord vore materia skulle ingen yttrandefrihet kunna existera. Rätten mot de egna orden och rätten att få lyssna på andras ord grundar sig i vetskapen ifall att ord inte är kött. Noga taget orsakas ingenting av yttranden, utan allt som sker existerar följden av de tankar, känslor och beslut liksom leder till handling.
Propaganda dödar inte och ger ej upphov till utrotning, fördrivning, förföljelse eller andra övergrepp. Dessa handlingar är följden av val, etisk försumlighet, slarv och feghet. Ord speglar och återger verkligheten samt påverkar tanken och känslan, men skapar dem inte.
Yttranden kommer aldrig först. Nidbilderna av judar i Der Stürmer ledde inte till Förintelsen, utan samma hat samt frånvaro av sans, tolerans och medmänsklighet som ledde till utrotandet var vad som alstrade nidbilderna.
Att
Yttrandefrihetsgrundlag ()
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6
Utfärdad:
Omtryck: SFS , ,
Ändrad: t.o.m. SFS
Övrig text: Rättelseblad har iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlag
Syfte och grunder
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad korrekt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv samt vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och inom övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som defriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig fakta och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag ().Tillämpningsområde
Definitioner
2 § I denna grundlag avsesLadda ner PDF
Yttrandefrihet och konstitutionell kultur
Av justitierådet Thomas Bull
I uppsatsen diskuterar författaren yttrandefrihetens gränser genom en väsentlig analys av en konkret begränsning av yttrandefriheten — nämligen kriminaliseringen av hets mot folkgrupp i brottsbalken. Frågan om straffbestämmelsen kan anses förenlig med konstitutionellt och internationellt rättighetsskydd tas upp, men också hur kriminaliseringen förhåller sig till etablerade teorier om varför yttranden överhuvudtaget behöver rättsligt skydd i ett modernt samhälle. Till sist knyts denna diskussion samman tillsammans frågor om mer djupgående förändringar av svensk konstitutionell kultur avseende domstolarnas roll vid upprätthällandet av en reellt rättighetsskydd.
Ständigt aktuell, ständigt omstridd
Sommaren var gränserna till yttrandefriheten högaktuella än en gång i Sverige. idag gällde det Sverigedemokraternas affischering i tunnelbanan i huvudstaden, som på ganska bristfällig engelska för
I fria samhällen finns ett stort fält där man får men inte måste, och där man får men inte bör. Samtalet om moral och dygder behöver därför alltid hållas levande.
TES 1.
Om ord vore materia skulle ingen yttrandefrihet kunna existera. Rätten mot de egna orden och rätten att få lyssna på andras ord grundar sig i vetskapen ifall att ord inte är kött. Noga taget orsakas ingenting av yttranden, utan allt som sker existerar följden av de tankar, känslor och beslut liksom leder till handling.
Propaganda dödar inte och ger ej upphov till utrotning, fördrivning, förföljelse eller andra övergrepp. Dessa handlingar är följden av val, etisk försumlighet, slarv och feghet. Ord speglar och återger verkligheten samt påverkar tanken och känslan, men skapar dem inte.
Yttranden kommer aldrig först. Nidbilderna av judar i Der Stürmer ledde inte till Förintelsen, utan samma hat samt frånvaro av sans, tolerans och medmänsklighet som ledde till utrotandet var vad som alstrade nidbilderna.
Att