Vetenskapens värld tarmflora

Hur kommer det sig att muskler hos djur såsom sover hela vintern inte förtvinar? Vad är detta som gör att de bibehåller större delen från sin muskelmassa under långa perioder utan mat samt dryck?

Hemligheten tycks finnas hos…tarmbakterierna!

I nya studier har vetenskapsman upptäckt att bakterier som lever i djurens tarmar återvinner kväve från ”gamla” proteiner, som sedan används för att göra nya och återuppbygga muskler beneath den långa vilan. Fredrik Bäckhed kommenterar upptäckten samt beskriver hur detta är första gången som man kan påvisa att tarmbakterierna påverkar proteinomsättningen i kroppen. Om jordekorrarna inte haft dessa tarmbakterier så ägde de förlorat muskelmassa under de nästan 6 månader som de övervintrar.

Kanske kan den här upptäckten hjälpa forskningen framåt för att hjälpa människor med förtvinande muskler - sjuka och äldre som tvingas mot inaktivitet.

Se inslaget mot slutet av avnittet från 31 januari i Vetenskaps Värld på SVT Play (tid: ):
?info=visa

Se också inslaget

Kultur. Musik. Samhälle. Djur & natur. Scen. Öppet arkiv. Alla program. Se dina favoritprogram på SVT Play – När och där du vill. 1 2 Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet; Vetenskapens värld: Slaget om skogen; Vi fixar julen; Vi Forever; Vi i femman "Vi ska skära upp din f***a" - Brotten i gamingvärlden; Vi som överlevde Rågsved; Vi spelar för freden; Vi spelar för freden - vad hände sen? Vi säger inte tupé; Vi var barn då; Vikingakungarnas krigare. 3 4 x35 Neandertalare, teleportering och klickkemi. December 3, PM — 59m. 2 3 6. Svenske Svante Pääbo får Nobelpriset i medicin för att han lyckats med det som ansågs omöjligt: att avslöja den genetiska koden för vår närmaste släkting - den utdöda neandertalmänniskan. Årets fysikpris går till tre forskare som visat. 5 Vetenskapens värld kl. Addeddate Aspect_ratio Audio_codec mp4a Color color. 6 Vetenskapens värld is a popular science TV documentary program broadcast on Swedish Television (SVT). Series Cast. Victoria Dyring. Self - Host. 7 8 Hur kan man få en mer varierad tarmflora? 9 Spela klippet för att se hur bakterier i tarmfloran kan påverka vår hälsa. 10 x02 Reservdelsmänniskan. January 14, PM — 1h. 3 5 3. Vid 17 års ålder amputerades Hugh Herrs ben efter en klätterolycka. Frustrerad över de primitiva benproteser han fick, började hans resa mot att bli en världsledande uppfinnare av hjärnkontrollerade robotben. 11 TV presenter, film producer. Sonja Victoria Dyring (born 18 December in Uppsala) [1] is a Swedish TV host and film producer. She is a former host of the knowledge TV program Hjärnkontoret. [2] [3] [4] Since she has hosted Vetenskapens värld. [5] [6] She has also hosted and appeared on Vi i femman (–03, together with Jonas. 12

SVT Play/Vetenskapens värld &#; Guldet i dina tarmar

sektion 13 av Guldet i dina tarmar. Miljarder tarmbakterier håller oss friska. De kan revolutionera medicinen &#; om inte vår livsstil tar knäcken på dem först. De senaste årens forskning om det mikrouniversum av bakterier som finns i vår mage besitter gjort det möjligt att bättre förstå sjukdomar vilket diabetes, övervikt, vissa typer av cancer och även depression.

Våra egna ca 20 gener har ingen möjlighet att få till alla processer som behövs för att driva våra komplexa kroppar. Därför finns ca 1 kg mikrober i vårt tarmsystem liksom, med sitt betydligt rikare genom (arvsmassa), samverkar tillsammans oss i symbios.

Mikroberna påverkar bland annat vårt sinnestillstånd och vår matsmältning, de tillverkar vitaminer och existerar en viktig spelare för vårt immunförsvar.
Så därför bör vi satsa på att ge vårt mikrobiom dem allra bästa förutsättningarna. Vi vill ha en massiv variation av mikrober och flest av de såsom är snällast.

Men mångfalden i magen och

Goda bakterier: Hellre mångfald än enfald

Överallt på och inom vår kropp lever mängder av bakterier. Utan dem skulle vi snabbt drabbas av sjukdom. Men noggrant hur påverkar de vår hälsa? En sak verkar klar: Att ha en varierad mikrobiota är bra.

Alla illustrationer på sidan: Björn Öberg

För inte således länge sedan hade alla, vanliga människor liksom vetenskapsman och läkare, uppfattningen att bakterier, svampar och virus i huvudsak var något oönskat. Visst användes vissa av dem vid tillverkning av en del mejerivaror, vid jäsning av bröd och alkohol, men inom övrigt var mikroberna något negativt som, om dem ställde till problem, skulle utraderas med en kur antibiotika, svampmedel, eller annan behandling så fort vilket möjligt.

Nu vet vi bättre. Kunskapen om mikrobernas roll för vår utveckling och vårt välbefinnande har vid ett dramatiskt sätt exploderat under det senaste decenniet. Mycket återstår fortfarande att ta reda på samt forskarna jobbar hårt för att reda ut hur det hänger ihop. Forskninge

Livet i tarmen – allt du vill känna till om tarmbakterier

Fredrik Bäckhed är professor vid avdelningen för medicin och en världsledande forskare inom tarmmikrobiota, som är samlingsnamnet på de bakterier och mikroorganismer som förekommer naturligt i tarmen.

Nyligen har hans forskargrupp lanserat en ny webbplats med namnet existensen i tarmen, som bland annat innehåll populärvetenskapliga uppgifter, filmade föreläsningar, animerade filmer och vanliga frågor samt svar om tarmmikrobiota.

I satsningen ingår även nya kanaler i sociala medier för den som existerar intresserad av ämnet eller nyfiken på livet vilket forskare. Målet är att sprida kunskap, visa vilket forskningsmedel går till och att väcka lusten hos yngre att pröva på forskning.

Stort intresse – dock myter sprids

Bild

Tarmbakterier har varit ett omtalat område dem senaste åren, med allt från böcker som förespråkar olika typer av kost, till nya forskningsrön angående sambandet mellan tarmbakterier och olika sjukdomar som diabetes och hjärt-kärls