Mental hälsa lyfts fram
Arbetsdeltagande och psykisk hälsa i arbetslivet – ADAPT projektet
Bakgrund
Vanlig psykisk sjukdom som depression, ångest samt utmattningssyndrom är vanligt förekommande i den yrkesverksamma befolkningen. WHO skattar årsprevalensen till 27% i åldersgrupperna 18–65 år inom EU/EES.
I Sverige är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro och utgör en avgörande risk för nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt är det flera som fortsätter att arbeta trots symtom på psykisk ohälsa. Vad som påverkar förmågan att arbeta hos personer som har psykiska problem jämfört med dem som inte har dessa problem är oklart.
Resultaten ifrån studien ska bidra till att öka kunskapen vid området för att kunna utveckla stödjande och stärkande insatser. Hur arbetsförmågan påverkas vid psykisk ohälsa äger forskargruppen New Ways intresserat sig för i tidigare forskning, bland annat genom att utveckla ett nytt arbetsförmågeinstrument ”The Capacity to Work Index”, C2WI.
C2WI består av ett frågebatteri med
Hälsofrämjande och förebyggande arbete inom området psykisk hälsa samt suicidprevention
Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Det gäller både folkhälsoarbete samt arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.
De övergripande förutsättningarna för psykisk hälsa handlar om hur samhället är organiserat och hur resurser och möjligheter inom olika livsområden är fördelade mellan olika grupper. För för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen behövs insatser som stärker individer, stärker samhällen och minskar barriärer. Det handlar om att öka tillgängligheten till utmärkt boende, meningsfull utbildning och arbete, liksom att tillhandahålla stöd och hjälp till de som har behov av det. Men det handlar också om för att minska fattigdom, diskrimineri
Psykiskt välbefinnande
Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn samt vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Psykiskt välbefinnande kunna bland annat handla om hur nöjd man är med livet (livstillfredsställelse). Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse och utvecklingen under talet har varit stadig. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och åringar gör högre skattningar är och åringar.
Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen. Det kan handla om att ha bra relationer, kunna lösa utmaningar eller att ha en ljus syn på framtiden. Med detta sätt att mäta svarade 84 andel av befolkningen 16 år eller äldre att dem har ett gott psykiskt välbefinnande Andelen var
Arbetsmiljö och psykisk hälsa
Bakgrund
Tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och en flertal andra myndigheter (26 myndigheter totalt) fick oss i uppdrag av regeringen att inkomma med underlag inför arbetet med den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för vår del i uppdraget genomförde vi två övergripande kunskapssammanställningar med fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa samt arbetsmiljö och suicidalt beteende. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 september
Läs mer: Nationell strategi till psykisk hälsa och suicidprevention (Folkhälsomyndigheten)
Arbetsmiljö och psykisk hälsa
Kunskapssammanställningen Arbetsmiljö och psykisk hälsa visade att det finns begränsad forskning om riskgrupper även om det lyfts fram skillnader mellan män-kvinnor, särskilda yrkesgrupper och normbrytande personer. Här behövs mer forskning, liksom för olika arbetsmiljöfaktorer som exempelvis krav, socialt stöd, ansträngning samt be