Var fäster första revbenet
Costae Revben
Människan har normalt sett 24 stycken revben, costae, 12 stycken på varje sida. Revbenen har som främsta övning att skydda de inre organen i bröstkorgen. Revbensparen fäster direkt till bröstbenet, sternum, genom små äkta leder. Dessa leder benämns artt. sternocostalis. Revbenspar fäster ej direkt till sternum utan istället till ovanliggande revbenspar. Revbenspar ligger fritt i mellan bukmusklerna. Revbenen utgörs av själva revbenet, men även revbensbrosket (cartilago costalis).
De tio översta revbensparen fäster på andra sidan bröstkorgen till processus transversus T1-T10 och bildar här artt. costovertebrales. Revbenspar fäster direkt till kotkropparna på TT
Publicerad:
Senast uppdaterad:
Thoraxskador är vanliga med skador på revben. Stabila patienter som inte misstänks för multipla inre organskador tillsammans befarad blödning eller ryggskada kan inledningsvis röntgas tillsammans vanlig lungröntgen. Denna konventionella röntgenmetod ger en god överblick och initial diagnostik av tillståndet i thorax.
Indikation
Frakturer på revbenen är relativt vanliga som orsakas från tryckvåld mot bröstkorgen (thorax). Fraktur på bröstbenet(sternum) ses ofta vid större thoraxskador som vid bilkrock var bilbältet dragits åt kraftigt över bröstkorgen.
Det behövs ingen röntgen för en diagnos av revbensskada däremot kan en röntgen vara indicerad för bedömning från komplikationer till följd av revbensskadorna som kan ge en andningspåverkan på grund av pneumothorax, vätska/blod(hemothorax) inom lungsäcken, instabil bröstkorg(flail chest), mm.
Vid trauma med befarad svårare skador(högenergitrauma), pågående stor blödning, skador med luftvägspåverkan, diafragmaruptur väljs datortomografi(CT) som första va
Arteriellt thoraxapertursyndrom
Inledning
Arteriellt TOS (aTOS) innebär tillklämning (kompression) av pulsådern till armen (arteria subklavia) i övergången mellan bröstkorgen och skuldran. Detta är ett många ovanligt tillstånd som drabbar mindre än 10 personer per år i Sverige.
Orsaken till kompressionen är oftast ett medfött extra revben som utgår från sjunde halskotan och pressar artären mot andra strukturer. tillsammans med tiden uppstår skador i artären så att den vidgar sig och ett aneurysm bildas. Symptom uppstår när proppar som bildas i aneurysmet lossnar samt täpper till blodkärlen i fingrar, hand och underarm. Ibland leder skadorna även till enförträngning av arteria subklavia och vi vissa fall ett komplett stopp i artären.
Andra ovanliga orsaker till aTOS är skador på nyckelben, t ex en felställd fraktur vilket orsakar kompress
Revben
Revben tillhörande skelettet av individ L som kallas till Ludvig.
Fyndnummer utgör huvudpost för skelettet.
Individ L, som oss kallar Ludvig, var en år gammal man, ca cm lång, med blå ögon, blont hår samt blek hy. Han växte upp i norra land eller Finland.
Tänderna var friska men han hade tandsten. Han hade fått en tand utdragen.
Ludvig dog troligen på undre batteridäck men när hans ben hittades var de så spridda så det går ej att koppla några föremål till honom. Han dog i närheten av Gertrud så det är möjligt att han var hennes make.
I och utanför Vasa påträffades mänskliga kvarlevor. De osteologiska och arkeologiska analyserna pekar på att det finns kvarlevor efter av de cirka 30 personer som sägs bör ha omkommit vid förlisningen. Elva av individerna hittades i skeppet (sex på övre batteridäck, tre vid nedre batteridäck, en på trossdäck och en inom hålskeppet), de övriga påträffades utanför skeppet.
De flesta skeletten har identifierats som män, men två är kvinnor.