Hur man kommunicerar med funktionsnedsättning

Om alternativ och kompletterande kommunikation

Att kommunicera är enstaka grundläggande mänsklig rättighet – alla kan inte prata, men alla kan kommunicera på något sätt. För att en person ska kunna uttrycka sig samt förstå så bra som möjligt behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar sig efter behoven samt stimulerar samspel och kommunikation.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig. AKK hindrar inte utveckling av tal utan tvärtom ökar möjligheten för att någon ska lära sig tala när man får möjlighet att kommunicera. Därför är det angeläget att barn som behöver stöd f&oum

Delaktighet är ett av de viktigaste målen för svensk funktionshinderspolitik. För en del personer med funktionsnedsättning är LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, en viktig del av vardagen. Denna lag gäller för personer med omfattande funktionsnedsättningar. 1 gakk 2 Att möta människor med psykisk funktionsnedsättning är vanligt för personal inom vård och omsorg. Då är det extra viktigt att ha kunskap om och förstå vad det innebär att möta människor med psykisk funktionsnedsättning och hur man ger ett bra bemötande. Insatser till personer med funktionsnedsättning måste vara anpassade till. 3 fungerande kommunikation 4 I många fall kan man minska störande omgivningsljud genom att placera maskiner, till exempel disk- och kaffemaskin, i separata utrymmen eller bakom ljudabsorberande skärmar. Du kan också åstadkomma en samtalsvänlig miljö genom att stänga av TV, radio och dator. 5 AKK är ett stöd för personer som har svårt att förstå eller använda tal. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester finns specifika AKK-former som tecken (med händerna), bilder, bliss-symboler och ord. Behov av AKK finns i olika grupper med funktionsnedsättningar. 6 I vardagen märks autism framför allt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor. Man kan till exempel undvika ögonkontakt och ha svårt att kommunicera med kroppsspråk och gester. Man har också begränsade intressen och kan ha upprepande beteenden, det vill säga att man gillar att göra samma sak om och om igen. 7 akk hjälpmedel 8 Vissa kommunikationssätt använder många av oss, till exempel kroppsrörelser och gester. 9 Det är vanligt att personer med funktionsnedsättningar får svårt att kommunicera. 10

Personcentrering f&#;r personer som har nedsatt kommunikationsf&#;rm&#;ga alternativt en kognitiv funktionsneds&#;ttning

K&#;llor:

Fr&#;n mottagare till medskapare – ett kunskapsunderlag f&#;r en mer personcentrerad h&#;lso- samt sjukv&#;rd, V&#;rdanalys,

Personcentrering inom h&#;lso- och sjukv&#;rd: Fr&#;n filosofi till praktik, Inger Ekman (red.), Andra upplagan, Stockholm, Liber,

Svensk standard, SS-EN , Patientdelaktighet inom h&#;lso- och sjukv&#;rd – Minimikrav f&#;r personcentrerad v&#;rd, Svenska institutet f&#;r standarder (SIS),

Patientlag (), riksdagen

FN:s konvention om r&#;ttigheter f&#;r personer med funktionsneds&#;ttning (pdf), Regeringskansliet,

Lag () om st&#;d och service mot vissa funktionshindrade, LSS, riksdagen

Socialtj&#;nstlag (), riksdagen

F&#;rvaltningslag (), riksdagen

Att leva med en kommunikativ funktionsnedsättning

Kommunikationsproblem kan uppstå mot följd av en rad tillstånd och sjukdomar såsom språkstörning hos barn (DLD), hörselnedsättning och dövhet, stroke och demenssjukdomar. Hur dessa kommunikativa funktionsnedsättningar inverkar vid den vardagliga kommunikationen varierar, men kommunikationen beskrivs ofta som mycket problematisk av såväl personerna som besitter nedsättningen som av deras anhöriga.

Foto: Getty Images

I projektgruppens område ingår både projekt som rör små människor med medfödda kommunikativa funktionsnedsättningar och projekt med fullvuxna personer med förvärvade sjukdomar och skador. Vi studerar även hur man kan använda digital teknik som stöd i interaktion, framför allt för personer med demens.

En viktig del av gruppens forskning i samtliga delprojekt är att öka den ekologiska validiteten inom logopedisk verksamhet; genom att fokusera på personers vardag förmå vi bidra till att logopediska insatser utformas således att de spelar roll för i

.