Hönsras med ett fylligt skägg

Faverolle

Faverolle är en fransk hönsras som utvecklades på talet. Den har fått sitt namn från området var den avlades fram, i närheten av byarna Faverolle och Houdan. De ligger i nordöstra Frankrike, utanför Paris. Förutom den ursprungliga rasen finns också ett dvärgvariant av faverolle, som utvecklades i Tyskland vid talet. När hönan kom till England, år , började uppfödarna där att utveckla en variant såsom har längre och högre stjärtfjädrar än den ursprungliga, franska hönan.

Faverollehönan är annars långt ifrån dvärglik, då det är en tung hönsras. En faverollehöna balanserar mellan 2,8 och 3,5 kilo, och en tupp av samma ras mellan 3,5 och 4 kilo. Ett särskilt kännetecken för rasen är att den har ett fylligt ”skägg” av fjädrar, som utför att hönorna ser ännu större ut. De besitter också befjädrade fötter och fem tår på varenda fot, till skillnad från de flesta andra hönsraser som bara har fyra.

Faverollehönan har genom historien prisats och uppskattats som värphöna, och i början från talet var

Sussex höns, framavlad för både ägg och kött. Letar du efter en höna som är bra både bör ägg och kött är Sussex en bra variant. Den härstammar från Storbritanien. En höna ruvar gärna och tar bra hand om sina kycklingar som växer snabbt och blir fullt befjädrade tidigt. 1 wyandotte 2 Ser lite ugglelik ut med sitt fylliga skägg och finns i flera färgvariationer: Blå/kanttecknad * Gul * Gul/columbia * Laxfärgad * Ljus/columbia * Svart * Vit. Den flyger sällan vilket gör den enkel att hålla inom hägn. Rasen har ett lugnt temperament och hönsen är lätta att få tama. Svensk Svarthöna. 3 isbar höns 4 Ett särskilt kännetecken för rasen är att den har ett fylligt ”skägg” av fjädrar, som gör att hönorna ser ännu större ut. De har också befjädrade fötter och fem tår på varje fot, till skillnad från de flesta andra hönsraser som bara har fyra. 5 Äggen väger runt 40 gram, en tredjedel mindre än ett normalägg. Svarthöns flyger gärna och vill man inte hitta dem högt upp i ett träd är tak på hönsgården att rekommendera. Läs även: Vi vill ha mera kackel! 10 skäl att älska hönsen. 6 De finns både med skägg och utan skägg men det man främst lägger märke till är nog den ulliga silkesbefjädringen. Hönsen ser nästan ut som om de vore beklädda med päls men den silkiga fjäderstrukturen beror på en mutation, som gör att fjädrarna saknar de små ”hakar” som håller ihop en vanlig hönsfjäder. 7 maran höns 8 Ett särskilt kännetecken för rasen är att den har ett fylligt ”skägg” av fjädrar, som gör att hönorna ser ännu större ut. 9 Rasen förekommer i flera färgvarianter. 10

Ras-special Silkeshöns.

Man skulle kunna tro att silkeshöns är en nytt påhitt. Men rasen är mycket gammal samt man tror att den härstammar från Östasien alternativt Kina. ”Håriga höns” nämns på ett flertal ställen i historisk litteratur och de beskrevs bland annat av Marco Polo från hans resor på talet.

Silkeshöns är en ganska speciell ras med flera utmärkande drag, varav det mest unika är att fjäderdräkten nästan ser ut som päls.

Rasen finns i olika storlekar med eller utan skägg men gemensamt till alla är att de har silkiga fjädrar, tofs på huvudet, en extra baktå samt mörkt skinn, kött och skelett.

Silkeshönsen är lugna och nyfikna inom sättet med en vanligtvis mild attityd. De mjuka fjädrarna gör att de har svårt att flyga och de är därför både lätta att fånga och att hägna in.

Hönorna ruvar ofta villigt samt pålitligt och brukar ta väl hand om sina kycklingar.

Silkeshönsens duniga utseende kommer sig av att fjäderfanens strålar inte sitter ihop, eftersom de saknar dem haka

Författare Ämne:  Ser mina Faverolle ut som de ska?  (läst gånger)


 


Inloggade just nu

Forum

Om tidningen Åter



Episk tidning! Har följt mig från intresserad till självhushållare med gård samt allt.

/Mikael Book

Nya inlägg

Nytt inom ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga ineller
registrera dig.
 

Nya annonser


Japanska Silkeshöns

Historia

Tidpunkten för silkeshönsens uppkomst är okänd. Däremot omnämns rasen i flera skrifter sedan många hundra tid tillbaka. Redan i ett recept från Tang-dynastin finns silkeshönan nämnd som en ingrediens i läkemedel.

Den kände skribenten Bruno Duringen nämner i sin fjäderfäbok från att den första beskrivningen av denna höna kom från vanitianske upptäcksresanden Marco Polo som inom slutet av talet utforskade det inre och östliga Asien. Han berättar att det i den sydkinesiska staden Quentifu fanns en slags höna vars hud i stället för fjädrar hade ett täcke från svarta hår, som påminde om kattskinn, men den kunde lägga ägg och var god att förtära.

I litteraturen hittar man olika upplysningar och rasen är känd under olika namn, kinesiska- siamesiska- alternativt japanska höns. Trots rasens osäkra härkomst kan den räknas till en av de äldsta hönsraserna. Silkeshönsens egentliga hemort förmodas vara i Indien och sydkina.

De första silkeshönsen infördes till Europa på ta