Vart flyter kroppen bäst saltvatten eller sötvatten
Lätta fakta om vatten
Lästid 8 minuter
Större delen från jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut från rymden.
Artikel
Bild: Marlon Felippe
En stor del av jordens befolkning har inte resurser till färskt dricksvatten.
Ofantliga mängder vatten
Om jorden vore helt platt och jämn skulle vi få ett vattenskikt på 2 meters tjocklek om vi använde allt havsvatten i världshaven.
Utan vatten skulle det inte finnas något liv på jorden. Alla levande varelser existerar beroende av vatten för att kunna existera.
Men huvuddelen (97 procent) av jordens vatten är odrickbart saltvatten. Bara knappt tre procent av den totala vattenmängden beräknas vara sötvatten.
Vattnets kretslopp
Vattnet på jorden används ifall och om igen i ett evigt kretslopp. Allt börjar i havet där vattnet avdunstar från havsytan och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Vattenå
Därför riskerar laxen sitt liv på vägen mot havet
Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vätska på resan till havet? Forskning vid Göteborgs högskola visar att svaret kan finnas i fiskens mage.
Efter att ha fötts i sötvatten flyttar många laxfiskar till havet för att kunna växa så många som möjligt innan det är dags för för att leka och återvända till den å där dem en gång fötts.
Men för att kunna överleva inom det salta havsvattnet måste de, under resan från det söta hemmavattnet till havet, genomgå en mängd förändringar.
Vara redo eller dö
En särskilt riskabel del från laxfiskens resa är själva åmynningen där sötvatten möter saltvatten. Här utsätts fisken ofta för attacker från olika rovfåglar och upp till 90 procent från fiskarna dör i bräckvattnet. Me
Skydd mot blixten
Blixten söker som bekant den kortaste vägen ifrån molnet till jorden, där det minsta motståndet genom luften finns. Detta innebär att nedslagen oftast sker i föremål som sticker upp över omgivningarna, såsom personer (och objekt) på vida, öppna fält, vid berg, i båtar, vid stranden och andra plana, öppna platser där en uppstickande person kan existera den högsta punkten på flera hundra meters avstånd.
Människan utgör i sådana fall en åskledare. Att hålla upp paraply eller golfklubba, att cykla eller stå i båt vid fiske under åskväder innebär även det risker. Också på mycket högt belägna ställen, i höga byggnader, master osv. är risken större för blixtnedslag än i lågt belägna områden.
En individ som befinner sig i öppen terräng, på kalfjäll eller dylikt, och inte kan nå lämpligt skydd, gör bäst i att i någon svacka inom terrängen gå ned på knäna och böja sig framåt med händerna på knäna. För den vilket ligger utsträckt på marken är risken större mot följd av stegspänningsef
Svar till ktfmktoe [Gå till post]:
Man flyter på saltet.
Knope
Svar till ktfmktoe [Gå till post]:
Man flyter oftast bättre vid havet.
Eftersom de flesta sjöar har sötvatten.
Man flyter bäst i salthaltigt vatten.
Ju högre salthalt vattnet har, ju mer och lättare flyter man.
?id=8
Svar till ktfmktoe [Gå till post]:
Havet är väl saltare, således jag antar att man flyter bättre där.
< Pro // Did i ask you what you thought you maggot?!
Ingen status
saltvatten väger mer än sötvatten
alltså behövs mindre volym dricksvatten för att motsvara din vikt och du bör börja flyta i saltvatten. Jag sjun