Vad är det i flygbränslet
Typer av jetbränsle
Jetbränsle är en viktig komponent som driver flygplansmotorer och gör det möjligt för dem för att sväva genom luften och transportera människor och produkter runt om i världen. Denna specialiserade typ från bränsle är utformad för att uppfylla de krävande kraven inom luftfarten och garantera säkerhet, effektivitet samt prestanda. Det finns olika typer av jetbränsle, plats och en med unika egenskaper som är skräddarsydda för specifika tillämpningar och driftsförhållanden.
Här ska vi utforska olika typer av jetbränsle och gå in vid deras sammansättning, egenskaper och vanligaste användningsområden inom flygindustrin. Från fotogenbaserade bränslen som Jet A och Jet A-1, som dominerar den kommersiella luftfarten, till specialbränslen för extrema förhållanden som Jet B och TS-1, och högpresterande bränslen som Jet PT/JPTS och JP-8, kommer vi att täcka allt. Följ med oss när vi avslöjar den fascinerande världen av jetbränslen och vad som driver flygindustrin.
Kerosenbaserade jetb
Bioflygbränsle, Biojet
Jet A1, också benämnt som flygfotogen eller jetbränsle, är det drivmedel som används i flygplan samt helikoptrar drivna med jetmotorer. När biobaserade bränslen blandas i flygbränsle brukar det kallas biojet. Det existerar i dagsläget bränsle från fyra olika biobaserade produktionsvägar som är certifierat som tillsats (upp till 50%) i konventionell Jet A1 enligt standarden för flygbränsle: hydrerade estrar och fettsyror (HEFA), Alcohol-to-Jet (AtJ), Fischer-Tropsch (FT) och direktfermentering av socker (DSHC).
För att ge biojet bra klimatprestanda är det viktigt att vätgasproduktionen som processteg görs hållbar. I svenska bioflygbränsleprojekt existerar det främst tre av de biobaserade produktionsvägarna såsom är intressanta att utveckla, HEFA, AtJ och FT, vilka presenteras närmare i detta faktablad. Längs värdekedjan för respektive teknik finns olika faktorer som påverkar status för bioflygbränslena, och därmed också hur dem kan bidra till luftfartssektorns klimatmål.
Är elflygplan ett miljövänligt alternativ?
Det vore bra med elektriska flyg, dock när det gäller flyg i reguljär trafik tillsammans många passagerare och på längre sträckor är elektriska flyg kvar endast en vision. För att ett flyg bör lyfta från marken går det åt stora mängder energi. Energitätheten i dagens flygbränslen är mycket högre än i de bästa batterierna.
Majoriteten av de flyg såsom kommer flyga år är i luften redan inom dag. Det kommer dröja mycket lång tid innan ny teknik blir kommersiellt tillgänglig för reguljär trafik i stor skala. Så visst är visionen om elektriskt flyg lockande – men i dag kan den inte i ett nykter analys ses som en lösning på flygfrågan.
Experiment pågår också med andra typer av flygbränslen, exempelvis ammoniak, men även dessa ger utsläpp av kväveoxider och vattenånga, samtidigt som det krävs att framställningen av ammoniak sker med hjälp av ”grön” vätgas samt förnybar el.
Varför är ni så negativa mot fräsch teknik
Är flyget hållbart?
Svar: Liksom övriga transportslag och andra energiintensiva näringar krävs en omställning till icke fossil samt långsiktigt hållbar energi.
Flygbränslet kommer idag till mer än 99,9 procent från fossila källor. Sex procent från råoljan som bearbetas av raffinaderier blir flygbränsle. Förbränningen av flygbränslet ger i sin tur koldioxid, vilket bidrar med 2% av de globala koldioxidutsläppen. Sett över världen är flygets andel av utsläppen ungefär konstant, eftersom övriga utsläpp (tyvärr) också ökat tillsammans ca 3 procent per år.
Flyget förbrukar också ändliga metalltillgångar. 60 % av världsproduktionen av rhenium samt 30 % av producerad kobolt används till extremt värmetåliga legeringar i flygmotorer. Nickel används också mot värmehållfasta material och i lägre koncentration till rostfritt stål; flyget förbrukar fyra procent av produktionen. från konsumtionen av aluminium, den mest använda metallen inom flygplan, står dock flygindustrin endast för ungefär ett procent. I
Bioflygbränsle, Biojet
Jet A1, också benämnt som flygfotogen eller jetbränsle, är det drivmedel som används i flygplan samt helikoptrar drivna med jetmotorer. När biobaserade bränslen blandas i flygbränsle brukar det kallas biojet. Det existerar i dagsläget bränsle från fyra olika biobaserade produktionsvägar som är certifierat som tillsats (upp till 50%) i konventionell Jet A1 enligt standarden för flygbränsle: hydrerade estrar och fettsyror (HEFA), Alcohol-to-Jet (AtJ), Fischer-Tropsch (FT) och direktfermentering av socker (DSHC).
För att ge biojet bra klimatprestanda är det viktigt att vätgasproduktionen som processteg görs hållbar. I svenska bioflygbränsleprojekt existerar det främst tre av de biobaserade produktionsvägarna såsom är intressanta att utveckla, HEFA, AtJ och FT, vilka presenteras närmare i detta faktablad. Längs värdekedjan för respektive teknik finns olika faktorer som påverkar status för bioflygbränslena, och därmed också hur dem kan bidra till luftfartssektorns klimatmål.
Är elflygplan ett miljövänligt alternativ?
Det vore bra med elektriska flyg, dock när det gäller flyg i reguljär trafik tillsammans många passagerare och på längre sträckor är elektriska flyg kvar endast en vision. För att ett flyg bör lyfta från marken går det åt stora mängder energi. Energitätheten i dagens flygbränslen är mycket högre än i de bästa batterierna.
Majoriteten av de flyg såsom kommer flyga år är i luften redan inom dag. Det kommer dröja mycket lång tid innan ny teknik blir kommersiellt tillgänglig för reguljär trafik i stor skala. Så visst är visionen om elektriskt flyg lockande – men i dag kan den inte i ett nykter analys ses som en lösning på flygfrågan.
Experiment pågår också med andra typer av flygbränslen, exempelvis ammoniak, men även dessa ger utsläpp av kväveoxider och vattenånga, samtidigt som det krävs att framställningen av ammoniak sker med hjälp av ”grön” vätgas samt förnybar el.
Varför är ni så negativa mot fräsch teknik
Är flyget hållbart?
Svar: Liksom övriga transportslag och andra energiintensiva näringar krävs en omställning till icke fossil samt långsiktigt hållbar energi.
Flygbränslet kommer idag till mer än 99,9 procent från fossila källor. Sex procent från råoljan som bearbetas av raffinaderier blir flygbränsle. Förbränningen av flygbränslet ger i sin tur koldioxid, vilket bidrar med 2% av de globala koldioxidutsläppen. Sett över världen är flygets andel av utsläppen ungefär konstant, eftersom övriga utsläpp (tyvärr) också ökat tillsammans ca 3 procent per år.
Flyget förbrukar också ändliga metalltillgångar. 60 % av världsproduktionen av rhenium samt 30 % av producerad kobolt används till extremt värmetåliga legeringar i flygmotorer. Nickel används också mot värmehållfasta material och i lägre koncentration till rostfritt stål; flyget förbrukar fyra procent av produktionen. från konsumtionen av aluminium, den mest använda metallen inom flygplan, står dock flygindustrin endast för ungefär ett procent. I
Är flyget hållbart?
Svar: Liksom övriga transportslag och andra energiintensiva näringar krävs en omställning till icke fossil samt långsiktigt hållbar energi.
Flygbränslet kommer idag till mer än 99,9 procent från fossila källor. Sex procent från råoljan som bearbetas av raffinaderier blir flygbränsle. Förbränningen av flygbränslet ger i sin tur koldioxid, vilket bidrar med 2% av de globala koldioxidutsläppen. Sett över världen är flygets andel av utsläppen ungefär konstant, eftersom övriga utsläpp (tyvärr) också ökat tillsammans ca 3 procent per år.
Flyget förbrukar också ändliga metalltillgångar. 60 % av världsproduktionen av rhenium samt 30 % av producerad kobolt används till extremt värmetåliga legeringar i flygmotorer. Nickel används också mot värmehållfasta material och i lägre koncentration till rostfritt stål; flyget förbrukar fyra procent av produktionen. från konsumtionen av aluminium, den mest använda metallen inom flygplan, står dock flygindustrin endast för ungefär ett procent. I